Av: Martin Sherman
Översättning: Charlotte Neuhauser
Regi: Johan Paus
Scenografi och kostymdesign: Marie Moberg
Komposition: Pekka Tuppurainen
Maskdesign: Lill Dahlgren
Ljusdesign: Michael Dimle
Ljuddesign: Tobias Walka
Fallkoordinator/stunt: Janne Lindqvist
Dramaturg: Lisa Lindén

Skådespelare: Martin Nick Alexandersson, Lennart Eriksson, Jesper Forsberg, Alexandro Soltani, Oskar Webrell Statister: Stefan Haglund, Alexander Leander Keller Statering: Ingela Dover, Martin Zedler, Mattias Östh

Föreställningsfoto: Amelia Bordahl

flera bilder av Sofie Karlsson


Ett förintelsedrama om förnekad kärlek.

Varje steg en strid för överlevnad. Varje andetag en triumf över fördomar och förtryck. Varje blick ett uppror mot ett intolerant samhälles omänskliga förbud. Följ en ung mans gripande kamp för att följa sitt hjärta och finna sig själv bland spillrorna av en värld i brand. En djupt känslomässig skildring av kraften i människans strävan att älska och älskas, vara sann mot sig själv och bibehålla sin mänsklighet.

Efter att ha fått sitt liv brutalt sönderslaget under ”de långa knivarnas natt” kämpar Max desperat för att undvika den ökända rosa triangeln – Hitlers symbol för homosexuella män och ett av de märken som står lägst i rang av de som broderas på de randiga fångkläderna. En kamp för överlevnad som blir på bekostnad av att förneka allt han är och den gnista av hopp och begär som tänds i mötet med en annan fånge, märkt med den rosa triangeln, i koncentrationslägret Dachau år 1936.