“I Johan Paus regi blir det en rapp och rolig föreställning, marinerad i komisk desperation och vardagens absurditet. Om hur livet trycker på likt en massiv glaciär som stadigt flyttar sig framåt utan hänsyn till oss som lever det. Den brutala kontrollförlusten som åldrandet kan innebära. Att tiden går, oavsett man vill eller inte. Och hur allt som låg framför en plötsligt ligger bakom.”
Av: April De Angelis
Översättning: Pamela Jaskoviak
Regi: Johan Paus
Scenografi: Marie Moberg
På scen: Karin Andersson, Jennifer Carzties, Lennart Eriksson, Viktoria Folkesson, John Lalér, Jakob Urman, Tove Wiréen
Foto: Amelia BordahlTrailer: Jennifer Drotz Ruhn
MARIE MOBERG 